Föreläsning Hoffmann

Palliativ vårdfilosofii praktikenfrån tidiga symtom till vård i livets slut vid demens: 

Palliativ vårdfilosofi i praktiken från tidiga symtom till vård i livets slut vid demens Wilhelmina Hoffman överläkare, v-chef Silviahemmet

Forskning om demens: 

Forskning om demens Gener diagnostik Livsstil /riskfaktorer Symtomlindrande behandling mild medel svår Demens

Hög kvalitet i vården (SOU2001.6): 

Hög kvalitet i vården (SOU2001.6) Visar ett tydligt samband mellan Tydligt ledarskap Välutbildad personal Tydlig vårdfilosofi

På väg mot en god demensvårdsamhällets insatser för personer med demenssjukdomar och deras anhöriga(Ds 2003:47): 

På väg mot en god demensvård samhällets insatser för personer med demenssjukdomar och deras anhöriga (Ds 2003:47) ” Demensarbetsgruppen anser att den vårdfilosofi som utvecklats inom den palliativa vården skall tillämpas också inom demensvården”

Ur slutbetänkandetVärdig vård i livets slutskede – döden angår oss allaSOU 2001:6: 

Ur slutbetänkandet Värdig vård i livets slutskede – döden angår oss alla SOU 2001:6 Alla människor ska tillförsäkras en god palliativ vård oavsett sjukdom Palliativ vård inbegriper en tidig fas som är lång och en sen fas, oftare kort Palliativ vård är en vårdfilosofi och beskriver ett vårdinnehåll oberoende av hur vården organiseras

Den palliativa vårdfilosofin: 

Den palliativa vårdfilosofin Målet är högsta möjliga livskvalitet För personen med demens och anhöriga

Den palliativa vårdfilosofin: 

Den palliativa vårdfilosofin Beaktar helheten Symtomkontroll Team arbete Anhörigstöd Kommunikation och relation

Den palliativa vårdfilosofin: 

Den palliativa vårdfilosofin De fyra hörnstenarna Symtomkontroll Team arbete Anhörigstöd Kommunikation och relation Ger oss ett arbetssätt som fungerar från tidiga symtom till vård i livets slut

Etiska problemområden: 

Etiska problemområden Medicinering ? Grenbälte ? Grindar ? Hygien ? Nutrition? Närstående krav kontra patientens vilja Närstående kontra närstående ? m.fl

Etiska grundprinciper: 

Etiska grundprinciper Inte skada Godhet Rättvisa Autonomi (självbestämmande)

Existentiella frågor: 

Existentiella frågor Frågor om livet, varandet och döden Existentiella brytpunkter: Symtom Diagnos Funktionsförlust Annat boende Döden

Slide12: 

Alzheimers sjukdom –demensutvecklingen över tiden 1 2 3 4 5 6 7 8 9 0 5 10 15 20 25 30 Tid ( år) Mini-Mental test (MMSE) Feldman and Gracon 1996 Mild Medel Svår MCI Terminal

Slide13: 

Symtomkontroll

Kognitiva symtom vid demens: 

Kognitiva symtom vid demens Minne ( när och fjärrminne) Orienteringsförmåga (plats, rum, tid, person) Exekutiv förmåga (tänka ut, planera och utföra) Språk, räkneförmåga Tankeförmåga, uppmärksamhet Apraxi (inlärd motorik försvinner) Agnosi (perception-tolkning av sinnesintryck förändras) Insikt, omdöme, impulskontroll

Psykiatriska symtom vid demens: 

Psykiatriska symtom vid demens Depression Ångest Oro Aggressivitet Vanföreställningar Hallucinationer Förvirring

Beteendemässiga symtom vid demens: 

Beteendemässiga symtom vid demens Inaktivitet Vandring Plockighet Upprepade beteenden Rop eller skrik

Kroppsliga symtom: 

Kroppsliga symtom Inkontinens Paratoni Parkinsonism Myoklonier Kramper Kontrakturer Sväljningssvårigheter (oral apraxi)

Smärta hos äldre och demenssjuka: 

Smärta hos äldre och demenssjuka

Vad är smärta ? : 

Vad är smärta ? En obehaglig sensorisk och /eller känslomässig upplevelse förenad med vävnadsskada eller beskriven i termer av sådan skada (IASP) Internationella smärtforskningsorganisationen

Smärta är en subjektiv upplevelse med många komponenter: 

Smärta är en subjektiv upplevelse med många komponenter Sensoriet: Var ? Hur? När? Kognition: Vad betyder detta ? Emotionell: Obehag, rädsla, ilska, ångest, sorg Autonomi: Ökar vakenhet, beredskap Allt detta vävs samman till smärta

Upplevelsen av smärta: 

Upplevelsen av smärta Flera olika delar av hjärnan aktiveras när signalen om skada når fram, för att tolka, bearbeta och omvandla skadesignalerna till smärtupplevelse

Fysisk smärta: 

Fysisk smärta Nociceptiv smärta Neurogen smärta

Nociceptiv smärta: 

Nociceptiv smärta ”Vävnadssmärta” Utlöses vid aktivering av speciella smärtreceptorer i anslutning till kroppens smärtnerver Ex. sårskada, artros

Neurogen smärta: 

Neurogen smärta Uppstår vid skada eller sjukdom i perifera nerver och eller i centrala nervsystemet. För diagnos krävs utstrålning med neuroanatomisk korrelerbar distribution och känselförändringar inom detta område Ex. Smärta efter bältros, Trigeminusneuralgi

Smärta vid demens: 

Smärta vid demens Tolka Åtgärda/ Behandla Utvärdera Ännu saknas bra smärtskattningsinstrument vid demens

Att tolka smärta vid medelsvår och svår demens : 

Att tolka smärta vid medelsvår och svår demens Förändrat beteende eller kroppsspråk Oro, rop, stillhet, stelhet, ihopdragen kroppshållning, sömnlöshet, trötthet förändrat ansiktsuttryck Fysisk, psykisk, existentiell smärta

Tolka: 

Tolka Tidigare sjukhistoria Undersök hela kroppen Mun, mage, leder, fötter m.m

Åtgärda - behandla: 

Åtgärda - behandla Åtgärda bakomliggande orsak om möjligt Behandla smärtan parallellt Utvärdera fortlöpande !

Behandla med läkemedel: 

Behandla med läkemedel Paracetamol, opioider – finns idag som plåster, NSAID (nociceptiv smärta) Antiepilep.läkemedel / tricykliska (neurogen smärta)

Att göra smärta hanterlig: 

Att göra smärta hanterlig Läkemedel är inte allt ! Beröring – taktil massage Musik och andra aktiviteter

Slide31: 

Team arbete

Team: 

Team En grupp personer med olika arbetsuppgifter Arbetar mot samma mål Kunskap och kompetens Respekt för varandra

Välfungerande team arbete: 

Välfungerande team arbete klart ledarskap klara mål tydliga värderingar klara yrkesroller klara krav realistiska förväntningar tillräckliga resurser trygg anställning

Det goda team arbete: 

Det goda team arbete Gott självförtroende Fri och tydlig kommunikation Olikhet accepteras och respekteras

Slide35: 

Anhörigstöd

Anhörigstöd: 

Anhörigstöd Att se den anhörige ! Anhöriga ingår i teamet Olika former av stöd som kompletterar Individuellt anhörigstöd Anhörigutbildning Anhöriggrupper

Kommunikation och relation: 

Kommunikation och relation

Demensresan på väg mot slutet: 

Demensresan på väg mot slutet Sväljningssvårigheter Avmagring Upprepade lunginfektioner

Patienten i livets slutskede: 

Patienten i livets slutskede Ca 80% dör den långsamma döden Är inte medicinskt färdigbehandlad!

I litteraturen – brister i vården i livets slutskede: 

I litteraturen – brister i vården i livets slutskede Otillräcklig smärtlindring Bristande uppmärksamhet på att kontrollera symtom som ej är smärtrelaterade Dålig kommunikation/information med och till patienter och närstående Valhänt hantering av existentiella och andliga frågor

Evert 86 år – AD sedan 7 år: 

Evert 86 år – AD sedan 7 år Sedan ett år upphörd gångförmåga. Successivt tröttare. Suttit uppe i HD stol ngn timme per dag. Sväljningssvårigheter sedan 3 månader. viktminskning 3 kg sedan 2 månader. Nu sängbunden p.g.a. infektion sedan 3 dgr. Ej kontaktbar Kan ej ta emot lm eller dryck Rosslande andning Torr blöja

 Evert 87 år – i terminal demensfas: 

Evert 87 år – i terminal demensfas Symtomkontroll Kommunikation och relation Team arbete Anhörigstöd

Vård i livets slut vid demensSymtomkontroll: 

Vård i livets slut vid demens Symtomkontroll Smärta Ångest / Oro / Agitation Munvård Huden Miktion/defekation Vätskeansamling i lungorna Rossel Andnöd Illamående/ kräkning

 Vård i livets slut vid demensAnhörigstöd: 

Vård i livets slut vid demens Anhörigstöd Tidigare informerad om demensfasen Tidigare etisk diskussion Tidigare råd och stöd Information om nuläget - fortlöpande Råd och stöd fortlöpande – ev. åter etisk diskussion Planera efterlevande samtal

Vård i livets slut vid demens: 

Vård i livets slut vid demens Efterlevande samtal 4 - 6 veckor efter dödsfall

Kan vi kvalitetssäkra döendet? : 

Kan vi kvalitetssäkra döendet?

Slide47: 

Döden är en del av livet Den som lämnar livet bör få samma uppmärksamhet och kärleksfulla vård som den som träder in i det

Alla har vi vår givna roll och det är bara tillsammans som vi kan skapa en god vård för våra patienter och en god och trygg relation med anhöriga oavsett var de befinner sig på demens resan.: 

Alla har vi vår givna roll och det är bara tillsammans som vi kan skapa en god vård för våra patienter och en god och trygg relation med anhöriga oavsett var de befinner sig på demens resan.