sverige blir till 3

Sverige under unionstiden: 

Liksom när det gäller alla andra länder var det på inget sätt självklart från början att de områden som idag bildar Sverige skulle bli en sammanhållen stat med en gemensam identitet. Den typen av stater – enhetsstater –uppstår först mot slutet av medel-tiden, och då fanns det flera andra alternativa statsformer som skulle kunna ha blivit resultatet – och naturligtvis hade flera andra geo-grafiska avgränsningar varit möjliga, än den som formats av en seger i ett krig 1658 och en förlust i ett annat krig 1815 Imperium Kyrkostat Blandfurstendöme Militärregim Stadsrepublik m.m. Riddarorden Adelssamvälde Enhetsstat Sverige under unionstiden Sverige under unionstiden (1397-1521) vilka möjligheter fanns och vad hände sedan?

Sverige: Imperium: 

Sverige låg utanför det Tysk-Romerska imperiet, men flera av Sveriges härskare under medel-tiden* var samtidigt vasaller till Kejsaren. Om unionen hållit hade kanske den blivit en del av det Tyska Riket. När Gustav II Adolf drog in Sverige i 30-åriga kriget kan han mycket väl ha haft ambitionen att själv bli tysk kejsare. Istället skapar sig Sverige början till ett eget imperium runt Östersjön. Albrekt av Mecklenburg, Erik av Pommern, Kristoffer av Bayern och Kristian av Oldenburg samt dennes arvingar Hans och Kristian II. Imperium Kyrkostat Blandfurstendöme Militärregim Stadsrepublik m.m. Riddarorden Adelssamvälde Enhetsstat Sverige: Imperium Sverige under unionstiden (1397-1521) vilka möjligheter fanns och vad hände sedan?

Sverige: Kyrkostat: 

I de lägen då Sverige saknade kung styrdes landet av riksrådet, som innehöll de förnämsta stormännen och biskoparna. Ärkebiskopen var formellt ledare för rådet, och vissa av dem var också i verkligheten dominerande politiska ledare med hela kyrkans resurser till sitt förfogande, t ex Jöns Bengtsson och (delvis) Jakob Ulfsson. Gustaf Trolle försökte ta sig samma ledarroll men förlorade maktkampen och allierade sig med unionskungen. På så sätt blev han medansvarig för Sthlms blodbad, och därigenom förlorade kyrkans ledning sin status, och Gustav Vasa kunde plundra den på dess tillgångar och förvandla prästerna till uppsyningsmän över bondebefolkningen. Reformationen 1527 gjorde slut på kyrkans självständighet, och i den nya ståndsriks-dagens prästestånd fick de tidigare så mäktiga biskoparna samsas med helt vanliga sockenpräster. Imperium Kyrkostat Blandfurstendöme Militärregim Stadsrepublik m.m. Riddarorden Adelssamvälde Enhetsstat Sverige: Kyrkostat Sverige under unionstiden (1397-1521) vilka möjligheter fanns och vad hände sedan?

Sverige: Blandfurstendöme: 

Hela unionen var ett typiskt bland-furstendöme, eftersom kungen måste erkännas som kung i vart och ett av länderna (och ibland fanns det flera konkurrenter). Det enda som höll ihop unionen var alltså att olika områden erkände samma kung som sitt överhuvud, oftast på olika villkor i de olika delarna av unionsriket. Det senare svenska ”imperiet” blev kanske egentligen aldrig mer än ett vanligt blandfurstendöme. Många svenska kungar var bra på att erövra, och fler var duktiga på att administrera och stärka statens makt, men att göra båda sakerna samtidigt översteg nog krafterna för ett litet land som Sverige. Imperium Kyrkostat Blandfurstendöme Militärregim Stadsrepublik m.m. Riddarorden Adelssamvälde Enhetsstat Sverige: Blandfurstendöme Sverige under unionstiden (1397-1521) vilka möjligheter fanns och vad hände sedan?

Sverige: Militärregim: 

bönder gjorde uppror mot nya skatter och mot de utländska fogdar som sattes att driva in skatterna, lagmän som hade i uppgift att lösa dessa konflikter kördes över av kungen, kyrkan vägrades att utse sin egen ledning, svenska frälsemän fick nästan inga uppdrag i kronans tjänst och borgare och bergsmän oroades av att Eriks krig störde handeln. Imperium Kyrkostat Blandfurstendöme Militärregim Stadsrepublik m.m. Riddarorden Adelssamvälde Enhetsstat När han avsattes var det ledarna för de militära uppbåden som hade makten i sin hand, och så länge nya bondeuppror hotade att flamma upp,hade just dessa ett övertag mot andra ledare – lagmän, biskopar, godsägare och andra stormän. En del av dem var nog inriktade på att själva bli kungar, åtm Karl Knutsson, som blev det tre gånger. Den siste av dessa ledare, Gustav Eriksson, gjorde sig till kung 1523, och knäckte det sista bondeupproret 1543. Från 1433 stödde många grupper upproret mot Erik av Pommern: Sverige: Militärregim Sverige under unionstiden (1397-1521) vilka möjligheter fanns och vad hände sedan?

Sverige: Stadsrepublik: 

Åtminstone Stockholm och Visby hade tidvis ingått i det nordtyska handels-stadsförbundet Hansan, kanske t o m samtidigt som de räknades tillhöra riket Sverige (detta var ännu inte någon självmotsägelse), och i den svenska stadslagen stadgades att hälften av styresmännen i en stad skulle vara svenskar och andra hälften tyskar. Under upproret mot kung Erik tog några upprorsledare, bl a gruvägaren Engelbrekt kontakt med Hansan för att söka medlemskap. Stockholms rätt självständiga särställ-ning i landet bröts inte förrän av Gustav Vasa. Imperium Kyrkostat Blandfurstendöme Militärregim Stadsrepublik m.m. Riddarorden Adelssamvälde Enhetsstat Sverige: Stadsrepublik Sverige under unionstiden (1397-1521) vilka möjligheter fanns och vad hände sedan?

Sverige: Riddarorden: 

Några riddarordnar hade vad vi vet inte funnits på allvar i Sverige (om inte Guillou gissat rätt), även om den baltiska Svärdsriddar-orden hade en komtur (lokal befälhavare) i Årsta borg nära Stockholm. Under den tidiga unionstiden härjade dock en förvildad f d riddarorden som kallades Vitaliebröderna, och som snarast var att beteckna som sjörövare, kusterna i Östersjön, och hade tidvis kontroll över Gotland och stora områden i Norrland och Finland. Imperium Kyrkostat Blandfurstendöme Militärregim Stadsrepublik m.m. Riddarorden Adelssamvälde Enhetsstat Sverige: Riddarorden Sverige under unionstiden (1397-1521) vilka möjligheter fanns och vad hände sedan?

Sverige:Adelssamvälde: 

Ett adelssamvälde, där de förnäma riddar- och godsägarsläkterna styr landet i stort sett på egen hand, var troligen målet för många stormän i Sverige på unions-tiden, och under Kristoffer av Bayerns regering 1442-47 fungerade riket i stort sett enligt detta program, med en kung som sällan fanns i landet, och som inte lade sig närmare i hur det styrdes. Det speciella med den svenska adelns politiska linje var att den inte ville ha en svag stat som adeln i andra länder – den ville ha en stark och effektiv stat, men en som den kunde kontrollera själv. Mot slutet av unionstiden var det snarast en dragkamp mellan militärregim, adelssamvälde och ett blandfursten-döme som försökte bli enhetsstat. Imperium Kyrkostat Blandfurstendöme Militärregim Stadsrepublik m.m. Riddarorden Adelssamvälde Enhetsstat Sverige: Adelssamvälde Sverige under unionstiden (1397-1521) vilka möjligheter fanns och vad hände sedan?

Sverige:Enhetsstat: 

En stark monarki där kungen samlar makten till sig själv och försöker skaffa sig en så enhetlig kontroll som möjligt över sitt område, är den vanliga utvecklingsvägen för en enhetsstat, alltså en stat som kan uppfattas som ett enhetligt ”land”. Redan Margareta försökte omvandla hela unionen till en enhetsstat, och eftersom hon var dotter till Danmarks kung, änka efter Norges och svärdotter till Sveriges, så hade hon kanske kunnat lyckas om hennes son och arvinge Olof levat längre. Nu blev hennes systerson Erik av Pommern tronföljare istället, och han var inte lika trovärdig som landsfader. Han var överläg-sen, utländsk, maktlysten och snarstucken, och lyckades ena de nordiska folken emot sig i stället för under sig. Men det var helt klart en slags enhetsstat som han försökte bygga upp – danskar, tyskar eller svenskar skulle kunna vara utbytbara i hans tjänst, och han skulle ha samma rättigheter i alla tre länderna. Imperium Kyrkostat Blandfurstendöme Militärregim Stadsrepublik m.m. Riddarorden Adelssamvälde Enhetsstat Fortsättning Sverige: Enhetsstat Sverige under unionstiden (1397-1521) vilka möjligheter fanns och vad hände sedan?

Sverige Enhetsstat: Fortsättning: 

Karl Knutsson Bonde tog makten under upp-roret mot kung Erik, men så snart han inte längre behövdes för att slå ner resterna av böndernas skatteuppror, så blev han ersatt av en koalition mellan kyrkliga, adliga, handels-mässiga och ”blandfurstliga” intressen. Genom att utnyttja motsättningar mellan de andra grupperna lyckades han gång på gång komma tillbaka som härförare och ta makten som kung. Först försökte han bli unionskung, åtminstone i Sverige och Norge, men senare satsade han på att bryta loss Sverige och göra det till en egen enhetsstat. Näste miltärledare, Sten Sture d ä, lyckades nästan med samma sak, men maktkampen med kyrkan och med koalitioner mellan svenska och danska adelsmän flammade upp igen och gav unionskungarna nya chanser. Nya unionskungar och nya militärbefälhavare fortsätter att slåss mot varandra, stödja sig på kyrkan, på godsägarna, på handelsstäderna eller på gruvdistrikten, i olika allianser slåss de om kontrollen över landet. Imperium Kyrkostat Blandfurstendöme Militärregim Stadsrepublik m.m. Riddarorden Adelssamvälde Enhetsstat (fortsättning) Sverige Enhetsstat: Fortsättning Sverige under unionstiden (1397-1521) vilka möjligheter fanns och vad hände sedan? Avslutning

Sverige Enhetsstat: Avslutning: 

Till slut lyckas den tredje Oldenburgske unions-kungen, Kristian II, besegra de olika svenska grupperingarna. Han bygger upp en stark eko-nomisk bas för sin monarki genom Öresunds-tullen och hyr in starka legoknektsarméer. Han har goda förutsättningar att bygga upp en stark enhetsstat. Han har fått ärkebiskop Trolle med sig genom att ge honom chansen att hämnas på de motstånd-are som besegrat och plundrat honom, men när de avrättar hela ledningen för den svenska mot-staten i Sthlms blodbad så går det åt helvete. Nu kan t o m en ung och oerfaren adelsman som Gustav Erikson gripa chansen att spela folkupp-viglare och uppbåda arméer mot en kung som redan gjort sig hatad överallt. När Gustav Vasa gjort sig till kung, knäcker han slutgiltigt alla andra alternativa maktformer en i sänder: kyrkan, bondeuppbåden, gruvdistrikten och städerna. Adeln, som inte hunnit växa till sig efter blodbadet, tämjer och mutar han. En av Europas första och effektivaste enhetsstater har bildats. Imperium Kyrkostat Blandfurstendöme Militärregim Stadsrepublik m.m. Riddarorden Adelssamvälde Enhetsstat (avslutning) Sverige Enhetsstat: Avslutning Sverige under unionstiden (1397-1521) vilka möjligheter fanns och vad hände sedan?