stadpres24jan2007

Om STAD – Stockholm förebygger alkohol- och drogproblemHåkan Leifman, STAD: 

Om STAD – Stockholm förebygger alkohol- och drogproblem Håkan Leifman, STAD

Förändrade villkor:: 

Förändrade villkor: STAD funnits sedan 1995, sedan 2005 – en sektion under Beroendecentrum Stockholm Kompensatoriska åtgärder måste till – förstärka det förebyggande arbetet, speciellt på lokal nivå, när ”traditionella” nationella styrmedlen försvagas

Slide3: 

Jobbar med förebyggande insatser – metodverkstad, testar olika lovande strategier/metoder som utvärderas vetenskapligt. Vill förena det bästa av två världar: utvecklingsarbete och forskning – en fot i praktiskt förebyggande arbete en i forskning (aktionsinriktad). Måste veta att det vi gör har effekt STAD hittillsvarande arbetsområden: barn/ungdomar (föräldrastödsprg, skolinsatser, begränsa tillgången), krogarbete – alkohol och narkotika, primärvården – kort alkoholrådgivning, anhörigskola. Och från 2007: ”gym mot dopning” STADs arbetssätt

STADs krogarbete: 

STADs krogarbete Varför ett systematiskt förebyggande arbete på krogen: Kraftig ökning av antalet restauranger med stadigvarande tillstånd att servera alkoholdrycker: i Stockholms stad: 1985: ca 700, 1990: ca 1100, 2005: ca 1700 (ca 17 % av samtliga i Sverige) Senare öppettider och från 1997 till kl. 05.00 för vissa nattklubbar. Av den inhemska försäljningen: ca 16 % på restauranger i Sverige, i Stockholm ca 25 %. Av 16-17-åringar i Sverige uppgav år 2003 ca 8 % av de dricker på restaurang minst en gång i månaden Andelen storkonsumenter är större bland de med många restaurangbesök jfr med de med färre restaurangbesök Ungdomar som går ofta på restaurang är närmast att betrakta som en särskild riskgrupp (SOU 2005:25) Stark koppling mellan alkoholkonsumtion/berusning och våldsbrott, inte minst alkohol på restauranger och våldsbrott Kommunen tog år 1995 över ansvaret för tillståndsgivning – ökade möjligheter att utveckla samverkansmodell på lokal nivå

Varför sätta igång ett krogarbete: 

Varför sätta igång ett krogarbete Problembilden finns, organisatoriska förutsättningarna bättre Lovande resultat från Nordamerika – testa och utveckla i Sverige Därför goda skäl att starta ett forskningsinitierat utvecklingsarbete i Stockholm – fungerar det i Stockholm?

Hur startade arbetet?: 

Hur startade arbetet? Startade 1996 på initiativ av STAD – Lokal samordnare tillsattes (Birgitta Lindewald) Samverkansgrupp bildades med de viktigasta aktörerna Utvärderingsdesign planerades (utvärderingsansvarig: Eva Wallin) Mycket planeringsarbete, modell ”community intervention”. Projektområde valdes ut – norra city med ca 550 krogar

Hur startade arbetet - modell för utvecklingsarbetet: 

Hur startade arbetet - modell för utvecklingsarbetet Kartläggning och behovsanalys Formulering av syfte och mål Bildande av referensgrupp och arbetsgrupper Utformande av förebyggande åtgärder Utvärdering Permanentning Spridning

 STADs krogarbete: 

STADs krogarbete STAD-metoden – alkohol: systematiskt arbete med målet att minska våldsbrott och skador relaterade till krogen, detta genom att minska överservering till kraftigt berusade och servering till minderåriga: Utbildning av personal Tillsyn/kontroll – kommunens och polisens tillsynsarbete, sanktioner Samverkan – med alla viktiga aktörer – kommun, polis, krögare, SHR, HRF, FHI, Länsstyrelsen Pågått sedan 1996 - Utvärderat i Sthlm stad med god effekt genom jfr försöksområde med kontrollområde.

 STADs krogarbete – vad har gjorts, åstadkommits?: 

STADs krogarbete – vad har gjorts, åstadkommits? Ca 4500 utbildade serveringspersonal sedan 1998 Ökad tillsyn och kontroll från polis och kommun Klart bättre samverkan Ej längre ett projekt utan del av ordinarie verksamhet – STAD-samarbetet med de centrala lokala aktörerna sedan 2001: styrgrupp med ca 4-6 träffar år Flera kartläggningar – serveringsstudier Utvärderad och STAD-modellen sprids nu runt om i landet

Alkoholservering till kraftigt berusade:andel krogar som nekar servering till kraftigt berusade kroggäster: 1996 (baslinje) och uppföljande studier (1999, 2001, 2005). Norra city, Södermalm och totalt.: 

Alkoholservering till kraftigt berusade: andel krogar som nekar servering till kraftigt berusade kroggäster: 1996 (baslinje) och uppföljande studier (1999, 2001, 2005). Norra city, Södermalm och totalt.

Alkoholservering till kraftigt berusade: andel krogar som nekar servering till kraftigt berusade gäster 1999, 2001, 2005 bland krogar med och utan personal utbildad i AAS: 

Alkoholservering till kraftigt berusade: andel krogar som nekar servering till kraftigt berusade gäster 1999, 2001, 2005 bland krogar med och utan personal utbildad i AAS

Alkoholservering till ungdomar:andel krogar som nekar servering till ungdomar: 1996 (baslinje) och uppföljande studier (1998, 2001, 2004). Norra city, Södermalm och totalt.: 

Alkoholservering till ungdomar: andel krogar som nekar servering till ungdomar: 1996 (baslinje) och uppföljande studier (1998, 2001, 2004). Norra city, Södermalm och totalt.

Utvecklingen av våldsbrott relaterad till krogen i försöks- och kontrollområdet:: 

Utvecklingen av våldsbrott relaterad till krogen i försöks- och kontrollområdet: Under den studerade insatsperioden – juli 1998 – juli 2000 sjönk antalet anmälda våldsbrott (begångna mellan kl. 22-06) med 29 procent i försöksområdet (Norra city) relativt utvecklingen i kontrollområdet (Södermalm) (Wallin, m.fl., 2003) Efter insatsperioden – ingen systematisk uppföljning av våld och skador kopplade till konsumtion på krogen i Sthlms stad och län. Behov av att utveckla en ”enkel” indikator över krog- och nöjesrelaterat våld i Sthlms stad och län.

Slide16: 

Skillnad mellan observerade och förväntade antal våldsbrott i City (jfr med kontr.omr) jan 1998-maj 2001 Våldsbrottsutvecklingen nattetid i det ursprungliga försöksområdet (City)

Framgångsfaktorer – lokalt förebyggande arbete (och STAD-arbetet): 

Framgångsfaktorer – lokalt förebyggande arbete (och STAD-arbetet) Fokus på policyförändringar Mobilisera många aktörer Samverkan med lokal media Utveckla lokala resurser som stöd för det förebyggande arbetet Ej projekt – långsiktigt arbete Tillräcklig tid

Framgångsfaktorer – lokalt förebyggande arbete (och STAD-arbetet): 

Framgångsfaktorer – lokalt förebyggande arbete (och STAD-arbetet) Utgå från forskningen Insatser som är relevanta i relation till behov Stöd från lokala makthavare Tydliga och kvalitetssäkrade policydokument Tillgång och efterfrågan Samhälls-, grupp- och individnivå

Om STAD-modellen – erfarenheter, konklusion: 

Om STAD-modellen – erfarenheter, konklusion Mycket handlar om tillgängligheten – minska tillgången för berusade personer (överservering) och förhindra servering till underåriga Metoden förutsätter att de viktiga aktörerna samverkar mot samma mål (bl.a. kommunen, polisen, krögare) och känner sig delaktiga: det rör sig om en samverkansmodell, inte enbart utbildning Utbildningen är viktig men måste kombineras med aktivt tillsyns- kontrollarbete (sanktioner, varningar mm) från polis och kommun och aktivt policyarbete En betydande del av förbättringen i Sthlm beror sannolikt på förstärkt kontroll för servering - tillsyn och sanktioner

Om STAD-modellen – erfarenheter, konklusion: 

Om STAD-modellen – erfarenheter, konklusion Utse lokal samordnare, någon som håller ihop arbetet Kartläggningsstudierna viktiga även för interventionen Kontinuerligt utvecklingsarbete – arbeten färdigställs men nya frågor dyker ständigt upp – många spännande frågor kvar att studera och testa Projektet överlevt nu permanentat, förklaring: viktigt med avtal mellan org/myndigheterna (högt uppsatta ansvarspersoner), insatserna bedrivits inom ramen för egna verksamheten, alla känt delaktighet, alla äger frågan, goda resultat från utvärderingen Till del svårigheter att få frågan högt prioriterad hos polisen.

Hur går vi vidare i Stockholm, utifrån STAD-perspektiv: 

Hur går vi vidare i Stockholm, utifrån STAD-perspektiv Spridningsarbetet pågår – inte minst riktat mot polisen i andra delar av staden Utbildning av serveringspersonal nu naturlig del – men vidareutveckling av tillsynsarbetet viktigt Kurs för krögare i policyutbildning har tagits fram och utvecklas vidare Ytterligare uppföljning och utvärderingar av STAD-modellen behövs, både i Sthlm och övriga delar av landet Ett ”enkelt” mått på krogrelaterad våld bör utvecklas Studier av skadestatistik från akutsjukhus och kopplingen till berusning på restauranger

Hur går vi vidare i Stockholm, utifrån STAD-perspektiv: 

Hur går vi vidare i Stockholm, utifrån STAD-perspektiv Fortsätta genomföra studier – berusningsstudier och studier av servering till minderåriga Planer på att sammanställa olika uppgifter i en större datafil: med uppgifter på restaurangnivå – öppettider, hur många gått utbildning, tillsynsuppgifter från polis och kommun, omsättningssiffror (alkohol, mat, spel) och uppgifter om våld på olika nivåer. Integrera alkohol och narkotikaarbetet Testa arbetsmodellen också på annat område: gym mot dopning

Slide23: 

Krogar mot Knark – forskningsinitierat arbete Övergripande frågeställning: Kan man genom lokalt preventionsarbete reducera drogrelaterade problem och skador på krogar i Stockholm? Utvärdering pågår (Johanna Gripenberg, STAD)

Slide24: 

Krogar mot Knark Teoretisk modell Metodutveckling Kartläggning Intervention – insatser Aktiviteterna utvärderas

STADs planerade förebyggande arbeten med gym mot hormonpreparat: 

STADs planerade förebyggande arbeten med gym mot hormonpreparat Utbildning för gymägare och instruktörer   Policyarbete Kvalitetssäkring – tryggt och säkert gym För att bli kvalitetssäkrat måste träningsanläggningen ha uppfyllt följande kriterier. -    utbildat personalen -    utformat en policy mot hormonpreparat som gäller alla tränande och personal -    utformat träningsmiljön på ett sådant sätt att det inte uppmuntrar till hormonpreparats användning eller försäljning - medverka till dopingtester av tränande och hänvisa till behandling vid behov Media och PR arbete Tillsyn – kontroll (polisen, dopningstester) Samverkansgrupper