Datorernas Historia: Datorernas Historia Anders Sandberg NADA, KTH


Räknehjälpmedel: Räknehjälpmedel Räkna med saker Abacus


Muhammad Ibn Al’khwarizimi: Muhammad Ibn Al’khwarizimi Algoritmer: en process för att uppnå ett givet mål


Logaritmer: Logaritmer Multiplikation är svårt - kan man göra om den till addition? 1612: John Napier inför logaritmer log(xy)=log(x)+log(y) Napiers ben


Räknestickan: Räknestickan 1622: William Oughtreds Räknesticka


Räknemekanismer: Räknemekanismer 1642: Blaise Pascal uppfinner en additionsmaskin.


Var Pascal först?: Var Pascal först? Leonardo da Vinci? William Schickard 1623


Additionsmaskiner: Additionsmaskiner Leibnitz multiplikationsmaskin (1673) Kalkyleringsmaskiner Differensmaskiner


Something completely different...: Something completely different... 1801: Joseph-Marie Jacquards automatiska vävstol med hålkort


Charles Babbage: Charles Babbage En analytisk maskin med program Ada Lovelace: första hackern


Kontorsmaskineri: Kontorsmaskineri 1890: Amerikansk folkräkning. Holerith Tabulating Corporation


Förkrigstidens protodatorer: Förkrigstidens protodatorer Analoga räknemaskiner blir digitala Flera samtidiga och oberoende maskiner


1935-38 Konrad Zuse: 1935-38 Konrad Zuse


1936-39 John Atanasoff & Clifford Berry: 1936-39 John Atanasoff & Clifford Berry


1937 Alan Turing: 1937 Alan Turing Universell Turing Maskin: alla datorer är egentligen likadana Beräkningsbarhet: det finns saker man inte kan beräkna


Enigma: Enigma 1940-44 knäckandet av Enigma i Bletchley park Bombe och Colossus


1944 Harvard Mark I: 1944 Harvard Mark I Howard Aitken (med Grace Hopper)


ENIAC: ENIAC Planering startade 1943 1945 von Neumann föreslår att man ska lagra program snarare än bygga om datorn 1946 ENIAC klar i Philadelphia


40-talets datorer: 40-talets datorer Reläer och radiorör Programmering genom omkoppling


1945: Hopper finner den första buggen: 1945: Hopper finner den första buggen


50-talets datorer: 50-talets datorer Kärnminnen och trumminnen Diskminne Sverige: BARK 1950 och BESK 1954


Kompilatorer: Kompilatorer Hopper: varför återuppfinna hjulet hela tiden? Fortran LISP 1960 COBOL och Algol


60 Talet: 60 Talet Transistorer istället för radiorör Datorer i affärslivet IBM 360 familjen Minidatorer Tidsdelning MULTICS till UNIX


Augmentation Research Center 1959-64: Augmentation Research Center 1959-64 Douglas Engelbart & Co. uppfinner nästan allt: hypertext, dispositionsverktyg, videokonferenser, musen, 2D editering, fönster, multimedia och idébehandling.


Hackerkulturen: Hackerkulturen Real Programmers MIT Railroad club Programmering som konst och nöje


70 Talet: 70 Talet Mikroprocessorer Mikrodatorer Datornät 1977 Diffie & Hellman sparkar igång civil kryptografi.


Chip: Chip Moores lag


Hemdatorer: Hemdatorer Hembyggen 1975 Altair


Apple: Apple 1976 Apple II (samma år som Cray I) 1978 Visicalc, den första ”killer application”


1981: IBM PC, ZX 81: 1981: IBM PC, ZX 81


1983 ADA: 1983 ADA


1984: Macintosh: 1984: Macintosh


1986: Cray XMP: 1986: Cray XMP


Internet: Internet Arpanet 1969 Från militär till universitet Domännamn 1983 Internet worm 1988 Tim Benners-Lee skapar WWW 1989 1993 märker världen nätet.


Dagsläget: Dagsläget Gränssnitt fortfarande usla Snabb förändring (“Internet-tid”) Kommersialisering mot “gamla skolans” datorfolk Ännu inte integrerat i kultur, politik, ekonomi - eller vice versa


Heta Potatisar: Heta Potatisar Intellectual Property Yttrandefrihet Standarder E-konomi Kommer att avgöra hur den globala kulturen fungerar


Länkar: Länkar http://www.nada.kth.se/~asa/Multimedia/