TSA2005

Slide1: 

Årsbokslut för svensk turistnäring 2005 Satellitkontoberäkningar med effekter på ekonomi och sysselsättning i Sverige Reviderade och slutgiltiga data för åren 1995 till 2003 samt preliminära data för åren 2004 och 2005 Källa: Nutek & SCB/Nationalräkenskaperna

Slide2: 

Årsbokslut för svensk turistnäring 2005 Turistkonsumtionen större än någonsin (fig. 1) Under 2005 var turistnäringens totala omsättning nästan 191 miljarder kronor, en ökning med 9,8 procent från 2004. Exportvärdet, det vill säga utländska besökares konsumtion i Sverige var 62,2 miljarder kronor, en ökning med hela 18,6 procent. Hushållens turistkonsumtion i Sverige ökade med 5,5 procent till 87,6 miljarder kronor och affärsresenärernas konsumtion ökade med 7,4 procent till 41 miljarder kronor. Stark tillväxt för svensk turistnäring sedan 1995 (fig. 2) Omsättningen inom svensk turistnäring har ökat med nästan 73,5 procent i löpande priser sedan 1995. Svenskarnas turistkonsumtion i Sverige har under perioden ökat med 52 procent. Turistnäringens exportvärde, det vill säga utländska besökares turistkonsumtion i Sverige, har under perioden ökat med drygt 118 procent i löpande priser. Turistnäringens andel av BNP ligger på en konstant nivå (fig. 3) Turistnäringens andel av BNP har mellan åren 1995 och 2005 pendlat mellan 2,65 och 2,87 procent. Vilket visar att turistnäringens andel ligger på en konstant nivå i förhållande till den totala ekonomin. Förändringar i den övriga ekonomin påverkar turistnäringens andel mer än upp- eller nedgångar inom själva turistnäringen. Turistnäringens andel av BNP var under 2005 till exempel nästan lika stor som för El, gas, värme och vatten och betydligt större än för Jordbruk, skogsbruk och fiske. Utländska besökare står för en tredjedel av turistnäringens totala omsättning (fig. 4) Under 2005 spenderade turister nästan 191 miljarder kronor i Sverige, pengar som fördelar sig på många olika typer av konsumtion. Svenska fritidsresenärer står för nästan hälften av den totala turistkonsumtionen (drygt 45,8 procent) eller 87,6 miljarder kronor. Den näst största kategorin är utländska besökare som står för 32,6 procent av den totala omsättningen, följt av svenska affärsresenärer som står för cirka 21,5 procent eller 41 miljarder kronor. Turisternas konsumtion fördelar sig mellan de olika sektorerna enligt illustrationen. Mest pengar la turisterna på varuhandel, drygt 75 miljarder kronor eller nästan 40 procent. Boende och utemåltider stod för drygt 61 miljarder kronor eller cirka 32 procent. Transporter omsatte drygt 44 miljarder kronor eller drygt 23 procent av den totala omsättningen. Både fritidsresenärer och affärsresenärer spenderade mer i Sverige 2005 (fig. 5) Svenska fritidsresenärer står för drygt två tredjedelar av svenskarnas totala turistkonsumtion i Sverige. Fritids- resenärernas andel av den inhemska turistkonsumtionen har ökat från 63 till 68 procent sedan 1995. Affärsresenärernas andel har under samma period minskat från cirka 37 till 32 procent. Under 2005 ökade affärsresenärernas konsumtion med 7,4 procent men ligger fortfarande på än lägre nivå än under åren 2000 och 2001.

Slide3: 

Hushållens turistkonsumtion i Sverige har ökat mer än hushållens totala konsumtion (fig. 6) Svenskarnas privata turistkonsumtion i Sverige har ökat med nästan 64 procent i löpande priser sedan 1995. Under samma period har hushållens totala konsumtion ökat med cirka 45 procent i löpande priser. Hushållens turistkonsumtion i Sverige har ökat sin andel från 6,0 till 6,8 procent av hushållens totala konsumtion mellan åren 1995 och 2005. Svenskars turistkonsumtion ökar snabbare utomlands än i Sverige (fig. 7) Svenskarnas totala turistkonsumtion i Sverige (fritid och affärer) har ökat med 52 procent sedan 1995 och var drygt 128 miljarder kronor under 2005. Under samma period har den svenska konsumtionen utomlands ökat med cirka 100 procent i löpande priser och var under 2005 drygt 80 miljarder kronor. Utländska besökares turistkonsumtion i Sverige ökar snabbare än svensk turistkonsumtion i Sverige (fig. 8) Samtidigt som svensk turistkonsumtion i Sverige ökat med 52 procent sedan 1995 har den utländska turistkonsumtionen i Sverige (exportvärdet) ökat med mer än dubbelt så mycket (drygt 118 procent). Turistnäringens exportvärde större än Sveriges personbils- export 2005 (fig. 9) Turistnäringens exportvärde 62,2 miljarder kronor (utländska besökares turistkonsumtion i Sverige) är större än värdet av Sveriges personbilsexport som var 60,7 miljarder kronor under 2005. Turistnäringens exportvärde var också högre än för några andra viktiga exportsektorer som till exempel järn och stål, trävaror, livsmedel och möbler. Turistnäringens exportvärde ökar fortare än Sveriges totala export (fig. 10) Sveriges totala export av varor och tjänster har haft en gynnsam utveckling under senare år och har sedan 1995 ökat med drygt 85 procent i löpande priser. Under motsvarande period har turistnäringens exportvärde (utländska besökares turistkonsumtion i Sverige) ökat med drygt 118 procent. Turistnäringen är den enda exportnäring som skapar momsintäkter till statskassan (fig. 11) Under 2005 uppgick momsen för utländska besökares turistkonsumtion i Sverige till 8,7 miljarder kronor. Turistnäringen bidrar till ökad sysselsättning (fig. 12) Turistnäringen är en av de tjänstenäringar som bidragit mest med sysselsättning under senare år. Mätt i medeltal sysselsatt har turistnäringen ökat med drygt 31 procent sedan 1995. Samtidigt som Sveriges totala sysselsättning under samma period ökat med 5,5 procent. Sysselsättningen i många basnäringar minskar - men ökar i turistnäringen (fig. 13) Samtidigt som sysselsättningen inom många traditionella basnäringar i Sverige minskat under senare år har turistnäringen bidragit med drygt 35 000 nya heltidsarbeten sedan 1995 (plus cirka 35 procent). Mätt i antal arbetade timmar har turistnäringen ökat med nästan 30 procent. Under samma period har till exempel antalet arbetade timmar inom jordbruk, skogsbruk och fiske minskat med nästan 25 procent och är nu en sektor som är mindre än turistnäringen.

Slide4: 

Flest anställda inom hotell och restaurang och varuhandel (fig. 14) Hotell och restaurang är den bransch som har flest sysselsatta inom turism, drygt 57 000 helårsarbeten. Näst största bransch är varuhandeln som står för drygt 30 000 helårssysselsatta inom turism. De branscher inom turistnäringen som har minst antal sysselsatta med turism är sjöfarts- och järnvägstransporter. Antalet sysselsatta inom hotell och restaurang ökar mest (fig. 15) Sedan 1995 har antalet sysselsatt (årsverken) i turistnäringen ökat med cirka 35 procent. Inom hotell och restaurang har antalet sysselsatta inom turism ökat mest, plus 16 767 årsverken eller drygt 40 procent. Men varuhandeln har haft den procentuellt starkaste utveckling och ökat med 67 procent. Den sektor som ökat minst är transportsektorn som bara ökat med 1 procent. Fler anställda i turistnäringen än i många storföretag tillsammans 2005 (fig. 16) Antalet sysselsatt (årsverken) i turistnäringen var under 2005 fler än det totala antalet sysselsatta i Sverige inom följande storföretag: Atlas Copco, H&M, Telia Sonera, Skanska, Scania, med dotterbolag, AstraZeneca, Volvo Personvagnar, Ericsson och Volvo AB, med dotterbolag. Utländsk turism till Sverige utvecklas som turismen i övriga världen (fig. 17) Under de senaste 15 åren har den utländska turismen till Sverige, mätt i antal utländska gästnätter, ökat med drygt 80 procent. Utvecklingen i Sverige har därmed legat på samma nivå som för det internationella resandet i världen, som ökat med 82 procent, men betydligt bättre än utvecklingen i Europa där ökningen varit 68 procent.

Årsbokslut för Svensk turistnäring 2005Nyckeltal: 

Årsbokslut för Svensk turistnäring 2005 Nyckeltal 191 miljarder kronor i omsättning, +9,8%* 138 166 sysselsatta (årsverken), +9,4%* (+34,6% från 1995) 62,2 miljarder i exportintäkter, +18,6%* 87,6 miljarder, konsumtion svenska hushåll i Sverige, +5,5%* 41 miljarder, konsumtion näringsliv & myndigheter i Sverige, +7,4%* 62,9 miljarder i förädlingsvärde, +9%* 2,8% Turistnäringens andel av Sveriges totala BNP * = jämförelse med 2004 i löpande priser Fig. 1 Källa: Nutek & SCB/Nationalräkenskaperna

Turistkonsumtion i Sverige 1995 - 2005: 

Turistkonsumtion i Sverige 1995 - 2005 Fig. 2 Källa: Nutek & SCB/Nationalräkenskaperna Löpande priser/Miljoner kronor

Andel av BNP för några jämförbara näringar (%) 2005 : 

Andel av BNP för några jämförbara näringar (%) 2005 Fig. 3 Källa: Nutek & SCB/Nationalräkenskaperna

Turistkonsumtion i Sverige 2005: 

Turistkonsumtion i Sverige 2005 Fig. 4 Källa: Nutek & SCB/Nationalräkenskaperna

Svenskars turistkonsumtion i Sverige 1995 - 2005 : 

Svenskars turistkonsumtion i Sverige 1995 - 2005 Fig. 5 Källa: Nutek & SCB/Nationalräkenskaperna Löpande priser/Miljoner kronor

Index för utveckling av hushållens turistkonsumtion i Sverige jämfört med hushållens totala konsumtion 1995 - 2005 : 

Index för utveckling av hushållens turistkonsumtion i Sverige jämfört med hushållens totala konsumtion 1995 - 2005 Fig. 6 Källa: Nutek & SCB/Nationalräkenskaperna

Slide11: 

Index för svenskars turistkonsumtion i Sverige (fritid och affärer) i jämförelse med svenskars konsumtion i utlandet 1995 - 2005 Fig. 7 Källa: Nutek & SCB/Nationalräkenskaperna och Riksbanken 1

Slide12: 

Index för utländska besökares turistkonsumtion i Sverige (exportvärde) i jämförelse med svenskars turistkonsumtion i Sverige (fritid och affärer) 1995 - 2005 Fig. 8 Källa: Nutek & SCB/Nationalräkenskaperna - 0,95 1

Turistnäringens exportvärde och export- värden för några viktiga varuområden 2005: 

Turistnäringens exportvärde och export- värden för några viktiga varuområden 2005 Fig. 9 Källa: Nutek & SCB/Nationalräkenskaperna Miljoner kronor

Slide14: 

Index för Turistnäringens exportvärde i jäm- förelse med Sveriges totala export 1995 - 2005 Fig. 10 Källa: Nutek & SCB/Nationalräkenskaperna - 0,95 1

Turismexporten 2005: 

Turismexporten 2005 Turistnäringen är den enda exportnäring som skapar direkta momsintäkter till statskassan För 2005 uppgick momsen på utländsk turistkonsumtion i Sverige till 8,7 miljarder kronor Fig. 11 Källa: Nutek & SCB/Nationalräkenskaperna

Slide16: 

Index för medeltal sysselsatta i turistnäringen i jämförelse med den totala sysselsättningen i Sverige 1995 - 2005 Fig. 12 Källa: Nutek & SCB/Nationalräkenskaperna - 0,95 1

Slide17: 

Utveckling av antal arbetade timmar i turistnäringen i jämförelse med några viktiga näringsgrenar 1995 - 2005 Fig. 13 Källa: Nutek & SCB/Nationalräkenskaperna Antal arbetade timmar 10 000- tal

Antal sysselsatta (årsverken) inomturism i olika branscher 2005: 

Antal sysselsatta (årsverken) inom turism i olika branscher 2005 Fig. 14 Källa: Nutek & SCB/Nationalräkenskaperna Totalt 138 166 sysselsatta (årsverken) 2005

Slide19: 

Utveckling av antal helårsverken inom turistnäringens olika branscher 1995 - 2005 Fig. 15 Källa: Nutek & SCB/Nationalräkenskaperna

Slide20: 

Fler anställda i turistnäringen än i många storföretag i Sverige tillsammans 2005 Fig. 16 Källa: Nutek/SCB och respektive bolag

Slide21: 

Index för internationellt resande i världen och Europa med minst en övernattning (UNWTO) i jämförelse med utländsk turism till Sverige, gästnätter (Nutek/SCB) 1991 - 2005 Fig. 17 Källa: Nutek/SCB & World Tourism Organization (UNWTO) 1

Slide22: 

Årsbokslut för svensk turistnäring Satellitkontoberäkningar, TSA TSA (Tourism Satellite Account) är en metod att mäta turismens effekter på ekonomi och sysselsättning som är framtagen av FN-organet World Tourism Organization (UNWTO) i nära samarbete med OECD och turistnäringens organisationer. Metoden är godkänd av FN och är snabbt på väg att bli en etablerad standard i hela världen för att mäta turismens effekter. Sverige är ett av de länder i Europa (och i världen) som ligger långt fram i utveckling och användning av TSA. TSA-beräkningarna görs från 2006 på Nuteks uppdrag av Nationalräkenskaperna på SCB Vid publicering av data ange alltid Nutek/SCB som källa

Slide23: 

Årsbokslut för svensk turistnäring Vad är ett satellitkonto? Turistnäringen är inte en bransch i traditionell mening. Därför är det svårt att få fram statistik för turistnäringens inverkan på ekonomi och sysselsättning på samma sätt som för andra näringar. En av orsakerna till detta är att turistnäringen enbart kan definieras från användarsidan, dvs. genom den konsumtion av varor och tjänster som görs av turister. För att få fram turistnäringens förädlingsvärde i Nationalräken- skaperna, måste man summera alla de andelar som utgör den turistiska konsumtionen i olika branscher till ett separat konto utanför de normala beräkningarna i Nationalräkenskaperna. Ett sådant konto kallas satellitkonto.

Slide24: 

Årsbokslut för svensk turistnäring Vad mäter satellitkontot? Det svenska satellitkontot mäter värdet av turisters direkta konsumtion hos svenska företag. Satellitkontot tar med konsumtion av svenska varor och tjänster som görs av såväl svenska som utländska fritidsresenärer och affärsresenärer. Det svenska satellitkontot mäter inte värdet av turisters konsumtion som görs hos utländska företag, oaktat att dessa företag trafikerar Sverige. Det turistiska förädlingsvärdet för sådana företag, främst utländska rederier och flygbolag, summeras i dessa länders nationalräkenskaper. I likhet med övriga nationalräkenskaper revideras tidsserierna varje år, därför är tidigare tidsserier inte jämförbara med de senast publicerade uppgifterna.

Slide25: 

För mer fakta om svensk turism och turistnäring besök – www.nutek.se/turistnaringen Nutek ska inom sitt turistfrämjandeuppdrag utveckla näringspolitiska insatser inom turistnäringen genom kunskapsbildning, kvalitetsutveckling och samverkan. En viktig uppgift är att ta fram och sprida information och kunskap om turism och turistnäringens utveckling i Sverige. Nutek är ansvarig för Sveriges officiella turiststatistik.