kks soc

PPT-presentation för socialtjänsten om KKS. Presentationen beskriver:: 

PPT-presentation för socialtjänsten om KKS. Presentationen beskriver: Bakgrund och fakta om kvinnlig könsstympning Information till personal inom socialtjänsten

Begrepp och bakgrund : 

Begrepp och bakgrund Kvinnlig könsstympning = kks Afrikansk sed som existerat i mer än 2 000 år Finns i 28 länder i Afrika Förekommer bland kristna, muslimer och judar 130 miljoner flickor är könsstympade 2 miljoner flickor utsätts varje år Flickornas ålder vid stympningen varierar från några dagar till övre tonåren

Fyra typer av könsstympning: 

Fyra typer av könsstympning Typ I. Excision av förhuden runt klitoris Typ II. Excision av klitoris och ibland inre blygdläppar Typ III. Excision av klitoris samt inre och yttre blygdläppar. Vulvan sys ihop. En liten öppning lämnas. Kallas faraonisk omskärelse eller infibulation och är den grövsta formen. Typ IV Prickning eller skrapning på klitoris

Kortsiktiga komplikationer efter könsstympning: 

Kortsiktiga komplikationer efter könsstympning Blödning och chock Svårigheter med vattenkastning Skador på närliggande organ Infektioner och blodförgiftning Psykisk chock

Långsiktiga komplikationer efter könsstympning: 

Långsiktiga komplikationer efter könsstympning Underlivssmärtor Cystor Svåra urineringsbesvär Hematokolpos (menstruationsblod som stockar sig i vagina) Komplikationer i samband med graviditet och förlossning Smärta vid samlag

Varför könsstympas flickor?: 

Varför könsstympas flickor? Det finns många påståenden. Bland annat: Infibulationen ser till att kvinnan förblir oskuld Klitoris representerar det manliga och avlägsnas Invigning av flickan i den vuxna kvinnans roll Skydd mot promiskuitet och sexuell lusta Icke omskuren kvinna blir prostituerad Villkor för giftermål Ett stängt underliv anses vara vackert

Förändringar är möjliga: 

Förändringar är möjliga Kulturen är i kontinuerlig förändring Det är en process som tar tid Ökad kunskap om hälsoriskerna kan få föräldrarna att avstå från att stympa sin dotter Viktigt att det blir känt att ingen religion påbjuder traditionen Öppenhet och respekt vid samtal om kks

Internationellt arbete: 

Internationellt arbete I Afrika finns många organisationer som arbetar för att avskaffa traditionen. I Mali har omskärerskor fått omskolning I Kenya genomförs en alternativ ritual då flickan initieras till vuxenlivet Amnesty, WHO, Unicef och Sida arbetar aktivt mot kks genom olika projekt med stöd av FN:s barnkonvention

Läget i Sverige: 

Läget i Sverige De största grupperna som är bosatta i Sverige kommer från Somalia, Egypten, Etiopien, Eritrea och Gambia. I Sverige finns ca 28 000 kvinnor födda i Egypten, Eritrea, Etiopien, Gambia och Somalia eller med minst en förälder från dessa länder. Av dessa är ca 12 000 under 18 år, varav ca 5 000 är under 7 år (SCB, 2004).

Lagen: 

Lagen Lag (1982:316) med förbud mot könsstympning av kvinnor 1999 skärptes lagen. Anmälningsskyldighet enligt 14 kap. 1 § i socialtjänstlagen

Arbetet i Sverige: 

Arbetet i Sverige RISK - Riksförbundet Stoppa Kvinnlig Könsstympning - utbildar och informerar om kks till berörda grupper SIMKO - utbildar och informerar om kks till berörda grupper Rädda Barnen utbildar och informerar bland annat skolpersonal i Sverige Socialstyrelsen har en webbplats om kks samt informations- och utbildningsmaterial för personal

Socialtjänstens roll i det förebyggande arbetet: 

Socialtjänstens roll i det förebyggande arbetet Upplysa om lagen mot kvinnlig könsstymping (kks) vid allmän rådgivning till berörda grupper Upplysa föräldrarna om hälsorisker som kks medför Agera vid misstanke om att en flicka har blivit könsstympad eller riskerar att bli det Ha god kunskap om bakgrunden och fakta om könsstympning Samarbeta med skolor, förskolor och polis

Utredningsförfarandet: 

Utredningsförfarandet Socialtjänstens ansvar gäller hela familjen, t ex andra flickor i familjen som kan bli utsatta Ta snabbt reda på om en utredning enligt 11 kap 1§ i SoL ska inledas Socialtjänsten samordnar och samverkar med andra myndigheter (3 kap 5§ Sol) Överväg om någon mer än handläggande socialsekreterare ska delta i kontakten med föräldrarna. (RISKs informatörer)

Mötet med klienten: 

Mötet med klienten Viktigt att handläggaren kan få stöd från erfaren kollega för att förbereda samtalet med flickan och vad som ska tas upp. I vilket sammanhang sker mötet och vilket syfte har mötet: utredning eller upplysning? Skapa en positiv kontakt vid samtal med flickan och föräldrarna. Använd tolk - undvik någon familjemedlem eller vän till familjen.

Om risken för ingrepp finns: 

Om risken för ingrepp finns Ta ställning till om barnet behöver omedelbart skydd Besluta i så fall om omedelbart omhändertagande enl 6 1 lagen (1990:52) LVU, om ingreppet inte går att förhindra på annat sätt Låt familjen träffa en polis för att få upplysning om de rättsliga konsekvenserna om ingreppet sker Informatör från RISK kan vara ett bra stöd

Vid misstanke om att kks skett: 

Vid misstanke om att kks skett Inled en utredning enl. 11 kap 1§ SoL Gör en polisanmälan vid misstanke om brott Flickan bör läkarundersökas av rättsläkare eller barnläkare. Det är viktigt att flickan identifieras vid undersökningen Om föräldrarna inte tillåter undersökning kan åklagaren ansöka om särskild företrädare för barnet hos tingsrätten (1999:997)

Samtal med föräldrarna: 

Samtal med föräldrarna I samtal med föräldrarna är det viktigt att informera om : Lagstiftningen i Sverige Socialtjänstens utredningsskyldighet Vad misstanken grundar sig på Att enskilda samtal med föräldrar och barn kommer att genomföras

Exempel på frågor till familjen: 

Exempel på frågor till familjen Från vilket land kommer familjen Hur vanligt är kks i hemlandet? Hur gammal är flickan? Finns fler flickor i familjen? Känner föräldrarna till förbudet mot könsstympning i Sverige? Vad har föräldrarna för inställning i frågan? Är ett ingrepp nära förestående i tiden?