Historia A Kapitel 1

Sagt om historien: 

Sagt om historien Den som inte kan redogöra för de senaste 3000 åren lever bara ur hand i mun. Johann Wolfgang von Goethe Historien är den bäste läraren och har de mest uppmärksamma eleverna. Indira Gandhi Historia är i själva verket föga mer än ett register över mänsklighetens brott, dårskap och misslyckanden. Edward Gibbon Vi lär av historien att vi inte lärt något av historien. George Bernhard Shaw

Historiens slut?: 

Historiens slut? Det är inte monumenten som lär oss historia. Det är ruinerna. Carl Hammarén

Historia A – om kursen: 

Historia A – om kursen Kursen bygger på litteraturstudier och lektioner Till litteraturen finns instuderingsfrågor och kursen är i sin tur indelad i olika moment så som Vår äldsta historia, Europeisk medeltid, Revolutionernas århundrade. Momenten avslutas med skrivningar, för att bli godkänd så måste man ha skrivit samtliga skrivningar (därmed inte sagt att man måste klara samtliga skrivningar). Missade skrivningar?

Slide7: 

Jordens historia som ett år Under ett halvår så skulle ingenting hända, därefter så startar evolutionen De sista fem minuterna så kommer människan in på historiens scen

Människans utvecklning: 

Människans utvecklning Lucy 3 miljoner år Australopithecus afarensis 1,2 meter lång men gick upprätt Hjärnvolymen en tredjedel av vår Var ej jägare - allätare

Människans utvecklning: 

Människans utvecklning Homo habilis 2,5 mil – 1,8 milj Den händiga människan Enligt många den första arten homo men det är fortfarande omtvistat. (Även omtvistat om det är den förste med verktyg.) Var väldigt kort (1,3 meter) med oproportionerligt långa armar. Lucy 3 milj

Människans utvecklning: 

Människans utvecklning Homo erectus 1,7 mil – 300 000 Javamänniskan efter fynd Den första art som vandrade från Afrika. Lång (180 cm). Ett fynd i Kenya tillbakavisade de gamla idéerna om att HE var kort. Tros vara den första som reste sig upp och förflyttade sig med endast benen. Tros ha haft relativt god språkförmåga och således ett gott intellekt Började nyttja elden (olika uppgifter finns, 500 000 år sedan) Lucy 3 milj Homo habilis 2,5 milj

Människans utvecklning: 

Människans utvecklning Homo sapiens 300 000 – 200 000 Människan som vet Utvecklades troligen i Afrika Kom till Europa för 40 000 år sedan Hon hade kraftig haka och välvd panna Den första som bevisligen begravde sina döda Homo sapiens sapiens (100 000 år sedan) är en underavdelning (människan som vet att hon vet) På bara några årtusenden tränger homo sapiens bort homo neanderthalensis. Lucy 3 milj Homo habilis 2,5 milj Homo erectus 1,7 milj – 300 000

Jägar- och samlarkultur: 

Jägar- och samlarkultur Den absolut vanligaste livsformen i historien är jägar- och samlarkulturen (över 95% av människans tid på jorden). Betänker man att den agrara ”revolutionen” inträffar så sent som kring 12-8 000 f.Kr. så inser man hur lång tid som människan jagade och samlade sin föda. Att människan övergav jägar- och samlarkulturen och blev bofast är en av de två mest genomgripande förändringarna i historien.

Två teorier kring jordbrukets uppkomst: 

Två teorier kring jordbrukets uppkomst Den traditionella Utgår från en successiv kunskapsökning Den Cohenska Efter forskaren Cohen och dennes verk The Food Crisis in Pre-History (1977) Menade att det var befolkningsökningen som tvingade fram agrarsamhället.

Skillnader mellan: 

Skillnader mellan Jägare- och samlare Lågaggressivt Hög grad av inkomstnivellering Låg befolkningstäthet (i ”Sverige” runt 25 000) Renons på pandemier/epidemier Agrarsamhället Högaggressivt Socialt skiktat samhälle Har pandemier/epidemier Hög befolkningstäthet Pandemier och epidemier

Perspektiv på vår äldsta historia: 

Perspektiv på vår äldsta historia (Av Bo Gräslund) Människan var biologiskt utvecklad för 40 000 år sedan – alltså är det kultur och inte biologi som skiljer oss från forntiden. ”Teknik utvecklas fort – arter utvecklas långsamt.” Under ”kvartärtiden” (1,600 000 – 20 000 år sedan) så utvecklades människans intellektuella kunskaper. Man frigjorde armarna (homo erectus) Elden började nyttjas (ca 500 000 år sedan) Svalget ändrades, därmed utvecklades talet

Vår kunskap om jägarsamhället är av två slag: 

Vår kunskap om jägarsamhället är av två slag Arkeologisk Naturhistoriska lämningar

Jägar- och samlarkulturen: 

Jägar- och samlarkulturen ”Det näst yngsta barnet skulle kunna förflytta sig själv innan nästa kom” (3-4 år mellan barnen) Monogami och kärnfamilj var grunden. 3-6 familjer utgjorde en ”flock” 10-20 flockar utgjorde en ”stam” (ca 500 i normalfallet) ”Systematiskt nomadiska” (undantaget i vissa extremt rika kustremsor) ”Den övre gränsen för gruppens storlek sattes av den sämsta tidens mattillgång”

Jägar- och samlarkulturen: 

Jägar- och samlarkulturen Amningen fungerade som preventivmedel, kvinnan var alltså knuten till barnet. Epidemier el. pandemier existerade ej I grunden in immateriell kultur – funktionen avgörande. Lågaggressiv och egalitär Anomalistisk religion – ”naturmystik”. En myt att tidsuppfattningen saknades – tid oerhört viktig. Könsrollerna var fysiskt knutna: Mannen gjorde de fysiskt mer krävande arbetet medan kvinnorna samlade mat runt boplatsen. Obs! Båda bidrog förmodligen med lika mycket

Stenåldern: 

Stenåldern Den äldre stenåldern: till ungefär2,5 miljoner år sedan till 10 000 f.Kr. (slutet av senaste istiden). Den mellersta stenåldern (jägarstenåldern): Från 10 000 till jordbrukets genombrott (olika tider, 8000 i Främre Asien, 4000 i Sydskandinavien). Den yngre stenåldern (bondestenåldern): Varierar men efterföljs av bronsåldern kring 2000 f.Kr. i Sydskandinavien och så tidigt som 4000 f.Kr. i Främre Asien.

Den agrara revolutionen: 

Den agrara revolutionen Successivt blev människan bofast men vid olika tidpunkter. 8000 f.Kr. ”Bördiga halvmånen” 6000 f.Kr. Kina, Sydösteuropa, Mellanamerika, Nordafrika 4000 f.Kr. Nordeuropa

Den bördiga halvmånen: 

Den bördiga halvmånen De äldsta jordbrukarna vi känner till. Äldsta lämningarna i sluttningar där det regnade rikligt. Regionen hade gott om vete och kor men också lämpliga djur att domesticera. Av de 14 djur som skulle vara lämpliga så hade Eurasien 13 st.

Jordbrukets andra fas: 

Jordbrukets andra fas Det skedde kring 5000 f.Kr. i Mindre Asien. Tre uppfinningar var av central betydelse: 1. Årdret: En enkel men effektiv plog. 2. Skäran: 3. Hjulet:

Slide25: 

Agrarsamhället Högaggressivt Socialt skiktat samhälle Har pandemier/epidemier Hög befolkningstäthet Pandemier och epidemier Industrisamhället